Article de revue

Ayen d-hekkun

Pages 132 à 136

Citer cet article


  • At Ḅrahem, Y.
(1986). Ayen d-hekkun. Études et Documents Berbères, 1(1), 132-136. https://doi.org/10.3917/edb.001.0132.

  • At Ḅrahem, Yidir.
« Ayen d-hekkun ». Études et Documents Berbères, 1986/1 N° 1, 1986. p.132-136. CAIRN.INFO, shs.cairn.info/revue-etudes-et-documents-berberes-1986-1-page-132?lang=fr.

  • AT ḄRAHEM, Yidir,
1986. Ayen d-hekkun. Études et Documents Berbères, 1986/1 N° 1, p.132-136. DOI : 10.3917/edb.001.0132. URL : https://shs.cairn.info/revue-etudes-et-documents-berberes-1986-1-page-132?lang=fr.

https://doi.org/10.3917/edb.001.0132


  • Yella yiwen, baba-s d ameṛkanti, d Ayanniw, yesɛa tiferkiwin, yesɛa cci aṭes. Armi meqqw er, yella mmi-s d neţţa i_guγalen d ṛṛay bbw exxam ; iǧǧa-yas-d asenduq ggedrimen akkw t_tferkiwin i mmi-s. MMi-s-agi yella d ccix 1_lakul.

2 Asmi s-ikfa cci, yebbw eḍ-ed s axxam, yufa-d tamγart ggemrna-s imi tekfa taẓallit ar teqqar lfaţiḥa. Yuγal yenna-as i yemma-s :

3 «A yemma, dɛu γur Ṛebbi a y-ikkes ! » Tenna-yas yernma-s : « Ayen ? » Yuγal inteq-ed :

4 — A yemma čbečbeγ (=kfan-iyi yedrimen). Yemma-s thuzz aqerru-s, tuγal tenna-yas :

A ddunit ma d kemm aya
A timleɛɛebt n rrkul
Win trefdeḍ ad itɛella
Tsegw raḍ-as-d tirẓi bbul.
[Djender, At Yanni, 1985]
  • Ayaziḍ yerfed aqerruy-is s igenni, yenna i tyuzaḍ : « D nekk i d aɛessas bbw exxam ! » Asmi d-yeγli fell-as lbaz, icencew-as meṛṛa iferrawen-is, yessafeg-as rric ; yerwel anda llant tyuzaḍ. NNant-as :
    • Amek ? la teqqareḍ d kečč i d aɛessas bbw exxam ! Yenna-yasent :
    • Deg_gw exxam ḍemneγ, ma beṛṛa ur ḍmineγ ara.
      [1984]
  • Yella yiwen leɛwam-a— iṣubb-ed yiwen yeṣkeṛ, yergem akkw cclaγem ggergazen—mi d-ibbw eḍ γer yemma-s, yenna-yas : « A yemma, Weḷḷeh ma ddiγ-d, imi nekk cclaγem-iw seṭṭleγ-ten ! »
    [1984]
  • Inisi inna i wuccen : « DDeɛwessu ṯtekk-ed di dderya ». Innayas wuccen :
    • Imi akka, a d-akwreγ, ad ččeγ, ur sɛiγ d acu ara agw adeγ.
      Iruḥ … teṭṭef-it lγula, yenna-yas i inisi :
    • A k-ixdeɛ Ṛebbi ! amek i yi-d-denniḍ ?
      Yenna-yas inisi :
    • Ayen i k-d-nniγ yella. Lakin, ayen yexdem baba-k, wi ara t-ixellṣen ?
      [Lḥusin, At Bu Yusef, 1974]
  • Ḥekkun-d fat zik mi_ara ddun di ssfina, dilweqt-nni s waḍu i leḥḥunt, qqaren a d-yas yiwen weslem annect-ila-t, ad iḥbes taflukt-nni. Aḥutiw ur itixxiṛ ara syenni alamma ḍeggren-as yiwen ger leɛbad nni d-irekben. Yibbwas irgazen yellan di yiwet n ssfina mi gren tisγar, teγli-d f yiwen n At Yeţţuṛa. Neţţa At Yeţţura sɛan lbeṛhan Winna, yenṭeq yenna :
Anida a k-uzneγ a ṭṭiṛ
γer Laṛebɛa qesdeγ ar ṣṣef
γer Sidi Yeḥya w ɛmeṛ
Bab l_lḥenni ad imenṭef
A Ṣellaḥ n At Iţţuṛa
D ssfina tugi aţ_ţḥerrek

6 Imiren teγli-d tecḍaṭ t_tmellalin, kan akken ţfuṛṛent, ma d ssfina tebda asḍaḍaḥ.

7 [Zahya, At Yellilten, 1973]

  • Tagi teḍra di taddart n At Hicem, deg_gw iwen n zzman. Yella yiwen uqubaɛ, yeţɛici di Tizi n DDeq yellan d amkan iqublen mliḥ asemmiḍ. At zik iγaḍ-iten : ṛuḥen ṭṭfen-t-id, mi s undan s uweryam. Fkan-t s Azaγar, akken ad ibnu lɛecc-is dinna. Aqubaɛ-nni, d acu ara yexdem ?… Yuγal-edarmid amkan-nni n Tizi n DDeq ! Deg_gw ass-en win yekkren ar wayeḍ, a s-yini : «… am uqubaɛ n Tizi n DDeq. »
    [Lḥusin, At Yeḥya, 1973]
  • Yiwen wexxam, uγen-d aqerruy izimer, sewwen-t. S imi t-id-ssersen, tekcem-ed tǧaṛeţ-nnsen, d leḥbab, d lǧiran. Ihi, akken i d_dekcem-ed, yenna-yas wemγar-nni : « ḥeṛmeγ, ar ţ_ţrebḥeḍ ! ar ţ_ţeččeḍ kra ! » Tenna-yas : « Ala ! » Yenna-yas : « Ḥermeγ ar ţ_ţeddmeḍ ! » GGulen-as akkw. Kan tɛedda teddem aγwesmaṛ : d win i_gɛemmren lmetred ; aγw esmaṛ-nni aṭes deg-s. Tin terfed-it, tṛuḥ. Win, s tazzla, itbeɛ-iţ ar webrid, yenna-yas :
    • Ḥeṛmeγ, ma tewwiṭ-ṭ, a yelli! Ah! D acu ara. ččen warrac !
      Tenna-yas :
    • Ţ_ţameṭṭut-ik i yi-d-yennan : « s yexf n Muḥend, ḥaca wa!»;kečč tenniḍ-iyi : «kw ellfeγ-am Ṛebbi ma ur teddimeḍ ! »; nekk, ihi, ddmeγ aγw esmaṛ.
      Yenna-yas :
    • I lwacul-iw, d acu ara ččen ?…
      Ikkes-as-t-id… (Meskint iγleb-iţ ukerciw-is).

9 [Newwaṛa, At Weγlis, 1985]

  • Aqcic-ayi yella d agujil, yeqqim γur baba-s. Ԑemmi-s yusa-d ad iẓer agujil-ayi, baba-s ixeddem g lexla, Iṭal akka, iṭal akka g tic-cert, inna-yas :
    • A baba !
    • Ah!
      Yenna-yas :
    • Yusa-d ɛemmi !
      Yenna-yas :
    • ḶḶeh ! A k-ɛmunt, ɛmunt-as !
      Yenna-yas :
    • Yewwi-d aqedduḥ ubazin.
      Yenna-yas :
    • ḶḶeh Ṛebbi ḶḶeh ! immekti-d idammen-ines !
      [Newwaṛa, At Weγlis, 1984]
  • Yiwen iwwi-d tadellaɛt, iɛreḍ-ed ameddakw el-is. Mi d-wḍen ar wexxam, ixtem, yenna-yas : « awi-d aţ_ţγeẓẓeḍ ddelaɛ, awi-d ! » Neţţa, sɛan ḥaca, yiwet tdellaɛt.
    Inna-yas : « ḥeṛmeγ ma teţwakkes-ed ! » Uγalen ggullen-as. Inna-yas i tmeṭṭut-is : « beddel-iţ-id ! »
    Tameṭṭut-is meskint, acki ţ-id_derfed, as-yini : « mačči ţ_ţa, beddel-ed tayeḍ ! » Neţţat meskint aţ_ţberren iman-is : yiwet tdellaɛt, xemsa w-ɛecrin iberdan i ţ-texdem-iţ akken.
    Almi i_gekker, inebgi-nni yenna-yas : « Weḷḷeh yilzem ar ţ_ţegzem ! » Igzem-iţ-id.
    Almi i_geffeγ wergaz-nni, tenna-yas : « txedmeḍ-iyi-ţ ! Amek … tesɛiḍ ɛecrin tdellaɛin ? Yak, ḥaca yiwet tdellaɛt i_gellan ! » Yenna-yas : « lhiba, a s-tsekreḍ sser d leqdeṛ i wergaz-im ; akken m-ara t-id-mmagreγ di ssuq neγ di lǧameɛ am_makken sɛiγ lɛin d acu. »
    Di temɛayt-ayi, mmektiγ-d d yiwen lemtel, yewwi-t-id wawal Lemtel-ayi yenna :
    • « ṬṬbel ikkat di tejmaɛt ; Deg_gw exxam, ula ţ_ţaḍellaɛt. »
      [Newwaṛa, At Weγlis, 1984]
  • Yiwen iwala yiwet tmeṭṭut la tţeqqed talext, neţţa tella yakan ţ_ţama n tmess : tameṭṭut udem-is akkw zeggw aγ, la yeţfeǧǧiǧ. Win s imi ţ-iwala akken, iγill meskin di zzin nnig-es akin neţţat, ulac ! Yenna deg_girnan-is : « A wi ţ-yufan d jjwaǧ-is ! »
    Asmi ţ-yuγ, yefṛeḥ aṭas. Mi d-yeḥdeṛ wusu yufa-ţ tecmet, iɛegged : « Ay ass amcun, ass bbuγud mi kem-ssneγ ! » Ameslay-agi iqqim-ed d lemtel.
    [Malika, At ɛisi, 1984]
  • Yippw ass, tilawin ţ_ţarbaɛt, usatt-ed γur CCix Muḥend n Taqqa, yenγa-tett-id laẓ ·. ssutrett ad ččett Lalla Faḍma yellan d weltma-s n CCix, tɛeggeḍ :
    • γuṛ-wamt, sweǧdemt-ed seksu d wudi ! Sut Wasif mmu-tett si cceṛ !
      CCix Muḥend yellan d ameyyaz yenṭeq, yenna :
      « Seksu !
      Yeţţawi-d ddeɛwessu. »
      (IDescription de l'image par IA : opérateur rondi ! mačči d zeyyaṛa i kw ett-id-ibbw in, ziγ d seksu).
      [Zahya, At Yeţţuṛa, 1973]
  • Illa, yiwen bbw emjah, qqaren-as ɛli, u d-ţţas al_lǧameɛ alemma tekfa tẓallit. Yiwen bbw ass, mi_gella ittẓalla, iẓra amrar iɛelleq di ssqef ; amrar-nni iddebbw iḥ, ikkat-it-id aqadum ; ixem-mem deg_giman-is : « isteḥq ad yezmeγ amrar-agi. » Iṭṭef-it, yuli deg-s armi d s afella ; miyebbw eḍ ar ssqef, ijbed-ed ajenwi si ljib-is, igzem amrar-nni, iγli-d akkw d wemrar-nni. Lameɛna llant tẓerbay di tmurt. Iγli-d af yiwet deg-sent, isellek-it Ṛebbi xas issexseṛ.
    [Ḥeddadi ɛli, At ɛrif, 1930]
  • Taqsiṭ taneggarut, asmi yenna baba-s i mmi-s : « A mmi ma teddiḍ ţ—ţerbaɛt telluẓeḍ, neγ tfudeḍ, neγ teɛyiḍ, ur qqar ara : lluẓeγ, neγ fudeγ, neγ ɛyiγ. Axaṭer medden-nni akkw am kečč ! Ma illa ikcem-ak ubeɛɛay ar tsebbaṭ-ik, winna kkes-it-id. Alaxaṭer ala kečč i_geqreḥ ! »
    [1983]

Date de mise en ligne : 03/01/2023

https://doi.org/10.3917/edb.001.0132