Article de revue

Isem-is Ḥnifa

Pages 129 à 131

Citer cet article


  • Bilek, M.
(1986). Isem-is Ḥnifa. Études et Documents Berbères, 1(1), 129-131. https://doi.org/10.3917/edb.001.0129.

  • Bilek, Muḥ.
« Isem-is Ḥnifa ». Études et Documents Berbères, 1986/1 N° 1, 1986. p.129-131. CAIRN.INFO, shs.cairn.info/revue-etudes-et-documents-berberes-1986-1-page-129?lang=fr.

  • BILEK, Muḥ,
1986. Isem-is Ḥnifa. Études et Documents Berbères, 1986/1 N° 1, p.129-131. DOI : 10.3917/edb.001.0129. URL : https://shs.cairn.info/revue-etudes-et-documents-berberes-1986-1-page-129?lang=fr.

https://doi.org/10.3917/edb.001.0129


Notes

  • [1]
    Sliman lad γa yemmut ass n 22 di yennayer 1983.

Isem-is Ḥnifa

Description de l'image par IA : Portrait en noir et blanc d'une femme aux longs cheveux, regardant directement l'appareil photo.

Isem-is Ḥnifa

Temmut Ḥnifa
Tedder Ḥnifa
Deg_gulawen
BBwid yesmeḥsisen
Illa Bulifa
Aţ_ţili Ḥnifa.

1 D leqrar i γ-d-izwaren s abrid n leqrar.

2 Iḍeili am_mass-a, ur ɛad tfukk Tegrawla, ɛeddaγ

3 meẓẓiyeγ s dat lqahwa.

4 NNan-i : « Ha-ţ, ur teţseḍḥi, teţγenni di leqhawi ! »

« Isem-is Ḥnifa
Di fafa
Tcennu di lqahwa
Aah!
A Ḥnifa, Ihant tigi ya !
Acimi akka ? »
D Ḥnifa ?
Ansi- ţ akka ?
Si Ixalat !
Tcennu d ayagi :
Ziγ ur ilaq ara,
Di Fṛansa abeɛda.
D aqrur di lqahwa, sliγ-as.
CCna-s seg_gwassen, teţkemmil.
Cfiγ, refdeγ ticekkaṛin, bubbeγ, ḍummeγ, ssardeγ
CCna-s g_gixef-inu telha.
Ţ— ţuγac isseḥmayen ulawen, deg_gussan isemmaḍen,
deg_gussan wezzilen, di tegrest n Pari igeȥȥmen.
« A ḥeqq Sidi Ԑic
D Sidi Hlal » d_delha di ccna-s ;
A ḥeqq kra i d aγ-d icerken, ţ_ţmurt
i γ-d-ifkan, ma skaddbeγ, ma nniγ-d, tuγac-is
ar ass-a, ţţasent-ed deg_gixef-iw, ur tent-ţţuγ.
Ahat cfan kra.
Tikkelt taneggarut i tγenna di La Mutualité di 1978 (?)
Tebbweḍ-ed, fell-as tban tewser.
Ladγa imir-en nniγ-as : « Meskint ! »
Seg_gasmi ţ-walaγ di teswiɛt: n Tegrawla, ar ass-en.
Di ṣṣifa-s εni ɛeqleγ- ţ ?
Cwi kan yella yisem-is, weḥd-es.
Ԑeddan wussan d iseggw asen, isem n Ḥnifa yegw ra-d
ţ_ţuγac-is.
Ḥnifa d Ḥnifa, yiwet kan.
Di La Mutualité tγenna.
Akken ur tecni wer-ǧǧin leɛmeṛ γur-i.
CCḍeḥ, taγwect issiḥli, γas zuret cwiṭ si tewser : teɛrner
taqaɛeţ ; amikṛu yid-es itezzi.
Ma yedda-d yid-es ula d Armstrong s lγiḍa-s,
Neccarew si lfeṛḥ rnaḍi.
Tajanaţ d ufus, swa swa kan. Medden wehmen, γillen Ḥnifa
temmut, imir-en ur ɛad ara.
Mi ţ-walan : Ḥnifa tedder γas tewser, tif aṭas i d-innulfan.
Si 1978 ar dagi ur ţ- ẓriγ, ur sliγ yes-s.
Almi d yibbwass, inna-yi-d yiwen :
« — Ḥnifa ? Ḥnifa temmut ! »
— Temmut Ḥnifa ?
— Temmut, ad fell-as yeɛfu…
— Amek ? Temmut Ḥnifa, yiwen ur s-isla, yiwen ur d-inna, siwa keččini ?
— Ihi, ur iyi-tumineḍ ara ? »
Ţ_ţideţ ur t-umineγ ara.
NNiγ-as akka, weḥd-i : « asmi ara temmet ad berrḥen akw medden ».
Ḥnifa lagawal !
Ziγ ar temmut, ur iligen deg-s medden : yiwen ur iyi-d-inna, siwa winna.
Lameɛna acimi ara wteγ deg_gwiyaḍ : i d ay qelbeγ ma temmut neγ tedder ? D ameslay kan i ţ-id-ibbw in, ass-en.
Tura ẓriγ acimi : nekk γur-i Ḥnifa dayem tedder.
Deg_gixef-iw : tekcem ddunit-iw, asmi meẓẓiyeγ.
Ulamma di lweqt-nni i d-innulfa rock n’roll, twist, timacinin
uṣurdi, uḍebsi, n tesfifin, timuṭutin (vespa), llebsa uγeggw ad…
Ḥnifa temmut ; γur-i Ḥnifa tezga, tedder.

Description de l'image par IA : Portrait en noir et blanc d'une femme avec de longs cheveux, regard sérieux et bouche légèrement ouverte.

5 Cwiṭ-agi usmekti d-uriγ, s iseggw asen aya, iban drus. Drus γef Ḥnifa ur neţwassen ara akken ilaq. Xerṣum tamussni tamecṭuḥt : am useggw as i deg tlul, tallit i deg d_dusa γer Fṛansa, amek i tebda ccna, acu iḍebsiyen d_dessufeγ, tuγac tecna ; melmi temmut, anda diγen.

6 SSarameγ ad yili win ara inadin akw ayagi. Dγa asmi t-uriγ ur temmut ara ţ_ţideţ : γer sbiṭer kan, ḍunneγ i tekcem. Terna kan ciṭ tγab. Anwa y-aseggw as anway-aggur, urẓriγara. Ẓriγkan temmut uqbel Sliman Ԑazem [1] akw d d-tɛedda di La Mutualité, di 1978. Imi neţţat ţ_ţameṭṭut iṣɛeb unadi fell-as. Xas akka, nγill ad ilin wid ara γ-d-yernun tamussni fell-as.

7 M. B., 1984


Date de mise en ligne : 03/01/2023

https://doi.org/10.3917/edb.001.0129